DiTiS - Delaktighet i Tidaholm skolor

Motivation och framtidstro

I Tidaholm arbetar man med DiTis - Delaktighet i Tidaholms Skolor. Kopplad till utvecklingsarbetet är Erik Andersson, filosofie doktor och docent i pedagogik på Örebro Universitet.

Syftet med DiTiS är att all skolutbildning i Tidaholms kommun genomsyras av pedagogisk delaktighet. Det vill säga ett meningsfullt, lärorikt och utvecklande deltagande för varje barn/elev med möjlighet att ta ansvar, känna sig behövd och vara med och påverka den egna och gemensamma utbildningssituationen.

Syftet uppnås genom att alla pedagoger och barn/elever tillsammans prövar, undersöker, utvecklar och befäster olika metoder och former av pedagogisk delaktighet i utbildningen. Utvecklingsarbetet kan bidra till att stärka den demokratiska kompetensen, professionsutvecklingen, inkluderande lärmiljöer och en jämlik hälsa.

Delaktighet handlar bland annat om att ha tillgång till demokratiska sammanhang och förutsättningar att påverka sitt liv. Att vara delaktig handlar om att vara involverad i kollektivt beslutsfattande, om att forma, bevara och förändra livet i gemenskap med andra. Delaktighet är således ett demokratiskt värde, en form och en process som är avgörande för ett demokratiskt fungerande samhälle. 

Verktyget för arbetet är systematiskt kollegialt lärande, som

  • Minskar kompetensskillnader mellan lärare
  • Stärker ett professionellt förhållningssätt
  • Ökar effektiviteten och skapar varaktiga förändringar på hela skolan
  • Leder till ökad likvärdighet och högre måluppfyllelse hos eleverna

 

Från och med 2023 utökar vi arbetet med att arbeta fram en helhetsidé för samtliga förskolor och skolor men också för hela Barn- och utbildningsförvaltningen.

”För att bedriva en god utbildning och undervisning behöver lärare och rektorer ha en gemensam idé om vad som utmärker just god utbildning och undervisning, de behöver ha en framtidsbild av utbildningen på skolan som de tillsammans kan navigera mot och skapa förutsättningar för, de behöver klargöra den gemensamma uppdragsförståelsen, synliggöra och med hjälp av pedagogiska principer leva de värden som följer detta samt formulera ändamålsenliga verksamhetsmål och utforma gemensamma ar abetssätt som gör att målen kan uppnås. Motivet och målet som är utgångspunkt för detta är att utbildningen och undervisningen, allt som sker i skolan och det lärare och rektorer gör tillsammans med eleverna, ska stärka alla elever (Stoll & Jackson 2009; Schneider & Berkshire 2020 etc.). Sammantaget utgör allt detta vad vi har valt att kalla för helhetsidé för en god utbildning. Det är i relation till denna som utbildningens kvalitet kan bedömas. Det är med andra ord helhetsidén som är basen för det systematiska kvalitetsarbetet” ​

Erik Andersson,  Kollegialt lärande för skol- undervisningsförbättring - ett helhetsperspektiv